Leta i den här bloggen

torsdag 20 oktober 2016

Vad är Skogsvårdslagen?


I slutet av 1800-talet var skogarna i Sverige i dåligt skick. Gruvindustrin och de tidiga sågverken hade avverkat stora volymer skog utan att återplantera nya träd i tillräcklig mängd.
Även om det funnits regler för hur skog skulle förnyas, så följdes inte de.
År 1903, alltså för 113 år sedan kom den första moderna skogsvårdslagen eftersom man insett att skogsbruket måste regleras för att hindra avskogning och trygga virkesförsörjningen i framtiden.
1903 års Skogsvårdslag var en återväxtlag som sa att den som avverkade skog var skyldig att anlägga ny skog genom sådd eller plantering eller genom naturlig föryngring.
1948 kom en ny skogsvårdslag som även reglerade att skogen skulle ha en viss ålder innan den fick avverkas samt hur man skulle bruka skogen för att undvika stora angrepp från skadeinsekter. I lagen reglerades också hur stor del av en enskild skogsfastighet som fick vara kalmark och ungskog. Alltså ville man säkerställa att man inte avverkade för stor del av din mark samt att träden fick bli tillräckligt gamla innan de avverkades. Med den här lagen kan man enkelt säga att du som markägare inte kunde avverka mer än 1 % av din mark varje år och det är precis vad vi fortfarande följer i Sverige. 
Den mest detaljreglerande skogsvårdslagen kom 1979. I 1979 års Skogsvårdslag infördes förutom det som reglerats i 1948 års lag även skyldighet att röja ungskog, skyldighet att gallra samt skyldighet att avverka lågproducerande skog, s.k. 5:3 skog. I föreskrifterna till lagen föreskrevs även i detalj vilka återväxtmetoder och vilka trädslag som skulle användas på olika marker.
Beroende på att skogarna brukades väldigt hårt under 1600-1800 har vi inte särskilt mycket skog i Sverige som är riktigt gammal, så kallade urskogar. Nästan all skogsmark var huggen någon gång under den aktuella perioden. Idag undantar Sveriges skogsägare mark som inte lönar sig att bruka eller som har särskilt stort naturvärde. På det sättet säkrar vi inte bara en långsiktig förnyelsebar skog, utan låter delar av skogen bli riktigt gammal och kan kanske på sikt bli nya "urskogar"




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar