Leta i den här bloggen

måndag 1 oktober 2012

Isarna krymper i Arktis, men växer i Antarktis.

Ibland blir jag mer konfunderad än vanligt.

Det finns väl inte någon som missat alla nyheter om att sommarisarna i Arktis (kring Nordpolen alltså) krympit till sin minsta storlek sedan mätnimgarna började 1979. Det skrivs hyllkilometer om detta varje vecka. Som ni vet finns det två tydliga läger i klimatforskningen där ett hävdar att människans aktiviteter påverkar atmosfären och vädersystemen och därmed klimatet medan den andra sidan påstår att det sannolikt rör sig om naturliga ändringar som uppstår av andra skäl.

Vad som i princip inte nämns alls är att isarna i Antarktis (kring Sydpolen alltså) är större än när mätningarna började. Vad det beror på verkar det inte heller vara så många forskare som vill eller kan svara på.

Jag undrar hur det hänger ihop? Södra halvklotet har ju mycket större andel vatten och därmed är kanske södra halvklotets atmosfär mindre påverkad av mänsklig aktivitet? Alltså att vi har mer växthusgasproduktion på Norra halvklotet och därmed får en tydligare uppvärmning där. Haven är ju dessutom stora assimilatorer(upptagare) av CO2 genom alla plankton som konsumerar CO2 för att producera biomassa.

Märkligt är det i alla fall.

Och att mätningarna gjorts sedan 1979 ger ju ingen tröst heller. Denna tidsperiod är nästan löjligt liten i ett klimatförändringsperspektiv, där mellanisperioderna är ca 100 000 år och istidsperioderna 10-15 000 år. Mer fakta tas fram genom att analysera iskärnor från Arktis, som tar oss minst 100 000 år tillbaka i tiden. Jag hoppas de får fram intressanta fakta/teorier ur dessa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar