Osmos* får saven att stiga och rensar rören! När vätskan i trädets vattenledningar, xylemet, fryser på vintern frigörs luftbubblor. (Det är därför is är lättare än vatten ju!). När isen tinar på våren kan luftbubblorna samlas till större och täppa till enskilda rör. De här luftbubblorna bryter kontakten i vattenpelaren och vattentransporten fungerar inte. Propparna måste avlägsnas och det är här osmosen kommer in.
Till exempel repareras björkarnas xylem genom osmos. Koncentrationen av lösta ämnen i rötternas xylem är höga på våren och vatten förs in från marken till xylemet genom osmos. Följden blir att en vattenpelare stiger i xylemet som sveper med sig eventuella ”luftproppar” på vägen. Kraften i osmos är däremot inte så stark att den sedan driver vatten transporten i trädet, utan när rörsystemet är lagat, tar lufttrycksskillnaderna över som den främsta drivkraften.
Barrträden saknar lövträdens förmåga att reparera xylemet på detta vis. Å andra sidan luftfylls inte xylemet lika lätt som hos lövträden. Barrträdens rörsystem luftfylls successivt inifrån, ungefär från det att cellen fyllt 30 år. Så ved äldre än 30 år är luftfylld och yngre, vattenfylld, ved kallar vi för splintved. Hos vissa barrträdslag t.ex. tallen fylls de tomma rören med ämnen som motverkar mikrobiella angrepp. Det kallar vi allmänt för kärnved och den har oftast en annan färg än splintveden.
* Drivkraften i osmos är att koncentrationen av ämnen på vardera sidan om en t.ex. cellvägg ska jämnas ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar