I början på 1970-talet upptäckte de amerikanska meteorologerna Roland Madden och Paul Julian ett omfattande område med förstärkt molnighet och regn, som tillsammans med förändringar i vind, lufttryck och temperatur ständigt är på rörelse österut runt ekvatorn.
Alltså: Det finns ett oväder som snurrar runr jorden varv varv på varv!
Denna Madden-Julian Oscillation rör sig, liksom El Niño-vattnet, österut med en hastighet av 5-10 m/s som en Kelvinvåg. Det tar 30- 60 dygn för den att fullborda ett varv. Den är mest märkbar i Indiska Oceanen och västra Stilla havet.
Efter explosionen av vulkanön Krakatoa i den indonesiska övärlden 1883 kunde man observera hur stoftet drev västerut runt ekvatorn på 30-50 km höjd. 25 år senare observerade den polsk-tyske meteorologen Arthur Berson i Östafrika att hans ballonger började driva österut när de nått 15 km höjd.
Att dessa ost- och västvindar egentligen var samma vindsystem upptäcktes först 1957-58 under de brittiska atombombsexperimenten på Julön, då omfattande vindmätningar gjordes.
Man upptäckte att vinden kring ekvatorn i skiktet 15 till 50 km växlar mellan ostlig och västlig riktning med en period på 26 månader. Varför den växlar på detta sätt och därtill just var tjugosjätte månad, är det ingen som hittills riktigt har kunnat förklara.
DET ÄT VÄL ÄNDÅ HELT OTROLIGT INTRESSANT?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar