Leta i den här bloggen

torsdag 30 december 2010

Varför tappar inte barrträden barren på vintern?

Därför att ett barr är helt annorlunda än ett blad. Det har tjocka väggar, är bättre att behålla vätskenivån i cellerna mm. Om de tappat vätskenivån så kollapsar de inte just för att de är styva och klarar därför en torrperiod bättre än ett lövträd.

Barrträden släpper en hel årskull barr åt gången någon gång under året. Granen t.ex. släpper barren på senvintern. Det minns jag speciellt för min första skidtävling skedde i slutet av mars i Västerbotten och pappa hade vallat med klistervalla. Väldigt snyggt såg det ut under skidorna innan jag klev runt i barren. Skidorna gled inte en millimeter, utan jag fick gå runt den dryga kilometern. Det tog flera år innan jag uppskattade skidåkning igen.

Men hur klarar de sig från att frysa? Jo de sänker vattenmängden och höjer koncentrationen av både sockerarter och mineraler för att få en glykoleffekt, alltså för att sänka fryspunkten på vattnet.

Fiffigt som sagt

Hej

onsdag 29 december 2010

Varför tappar lövträden löven på hösten? Del III

För alla bladbärande träd och buskar är det alltså bättre att låta dessa solceller skrumpna ihop och lägga energin på att skapa nya bladanlag samt tömma växten på vatten för at förhindra förfrysning och cellsprängning. I områden på jorden där det inte är någon frostrisk är bladbärande växter gröna året om. De klarar några nätters frost och en total förlust av bladverket, men skulle kylan hålla i sig skulle de vara kaputt.

Hej

Varför tappar lövträden löven på hösten, Del II

Trots all nederbörd så är vintern en förhållandevis uttorkande årstid med mycket kall torr luft. Det går faktiskt att torka tvätt utomhus kalla, klara vinterdagar. Vattnet i plagget fryser och avdunstar sedan utan att passera flytande form. Vi har med andra ord ett ganska högt ångtryck på klädesplaggets yta och detsamma skulle gälla för bladen. Trädet skulle ha jobbigt att hålla kvar fukt och samtidigt inte kunna ta upp ny vätska (marken är ju frusen) med uttorkning som följd.

Hej

måndag 27 december 2010

Varför tappar lövträden löven på hösten? Del 1

När jag sitter här och tittar ut över ett meterdjupt snötäcke slår det mig vad fiffig naturen är.

Med vattenfyllda löv kvar på trädet skulle först  och främst cellerna sprängas, för vatten expanderar när det fryser. Trädet skulle kunna skydda sig mot detta genom att producera mängder med socker under tidig höst för att få en hög sockerhalt i cellerna som ger ett skydd som glykol i kylarvätskan. Att producera detta socker är uppenbarligen mer riskfyllt och energikrävande än att helt sonika stänga av all cellfunktionerna i bladen och låta dem trilla av.


Hej

lördag 25 december 2010

Klär ni bara granen en gång?

Hur många gånger klär ni granen egentligen? I vår familj blir det fler gånger om det är fler än famijeöverhuvudet som hjälper till. Mor i stugan, oavsett stuga tror jag, är ägaren av granprojektet. Julmusiken dunkar ut ur högtalarna; Bing Crosby, Frank Sinatra, Carola, Nat King Cole m.fl., alla kastar sig in i klädandet med stor entusiasm. I början när barnen var små hamnade naturligtvis alla grejor på den nedre tredjedelen och det såg ganska lustigt ut. Nu är pyntet mer jämnt fördelat om än på ett spontant och oorganiserat vis. I princip är alla ändå nöjda med resultatet. Alla utom projektägaren som står på avstånd och iakttar den klädda granen med rynkad panna. Det går några timmar eller ibland en hel natt och så vips ser granen ganska annorlunda ut. Tillrättalagd, med kulor och girlanger systematiskt uppsatta i fina mönster. Märkligt.

Hej

torsdag 23 december 2010

Hur ska julgranen skötas om?

Oj vad många intressanta tips det finns på nätet om hur man gör när man tar in granen för att få den att stå så länge som möjligt.


Gör så här: Skär ett nytt rakt snitt i rotänden på granen. Som ni säkert vet dricker granen vatten med de yttrersta årsringarna samt i viss utsträckning även barken, så det ska vara ett färskt snitt och oskadad bark runt hela rotsnittet. Sedan är det vatten som gäller och den dricker mycket de första dagarna. Så länge den har vatten och inte kådar igen i botten kan den stå hur länge som helst.


En sockerbit i vattnet? Tror inte det hjälper. Socker skapar granen i barren med hjälp av solljuset, men för traditionens skull kan man ju göra det ändå. Snarare skulle man mosa en vitamintablett med mycket mineralr och lägga i vattnet, men det är nog onödigt också.


Hej

fredag 17 december 2010

Tallens tillväxt är förprogrammerad

Visste ni att all information som krävs för att det ska bli ett nytt tallskott, med nya grenar och barr mm, redan finns färdigt och förberett i knopparna? Jo så är det, framförallt för tallen som inte har förmågan att skjuta nya skott under tillväxtsäsongen utan som sagt är förprogrammerad.


Alla celler är redan gjorda och ligger och väntar på att få sträcka ut i sin fulla storlek nästa år. Årets sommar har skapat förutsättningarna för nästa. Har det varit en riktigt bra växtsäsong har tallen förberett sig med många celler för att kunna utnyttja nästa år fullt ut. Blir det en ännu bättre växtsäsong nästa år kan den inte utnyttja det fullt ut utan växer bara så mycket som den förberett året innan. Otroligt va?


Bristen på förmåga att skjuta nya skott visar sig främst genom att tallen har tydliga grenvarv utan småskott enmellan. Det är lätt att se hur gammal den är.

Granen däremot har förmågan att anpassa tillväxten under växtsäsong och kan därför skjuta mer om det är ett fint år samt trycka på med fler extra skott längs stammen. Granen har ju också tydliga grenvarv, men också en massa smågrena däremellan.


Nu vet ni


Hej

Aldus Manutius, Del II

En till intressant detalj med boktryckaren Aldus Manutius är att han också utvecklade en mängd typsnitt som än idag används i stor omfattning. Typsnittsfamiljen kallar Medievelantikva eller Garald. Där ingår bland annat Garamond och Palatino som ni säkert känner igen.

Värdelöst vetande kanske, men jag tycker det är fräsigt att det gjordes för 500 år sedan och kag har svårt att trp att de visste vilket genomslag deras arbete skulle få för framtiden.

Hej

tisdag 14 december 2010

Miljövänlig plast? Del IV

På det individuella planet kan alla bidra till att minska mängden plast som hamnar fel. The Plastic Pollution Coalition utmanar oss att ta reda på det ”plastfotavtryck” vi sätter varje vecka.
Det är lätt att minska det fotavtrycket. Säg nej till styrofoam, engångsplastpåsar, -förpackningar, - sugrör, -rakblad samt take away-förpackningar. Bär hem varorna i en återanvändbar kasse. Ta med din egen rostfria vattenflaska eller kaffemugg. Köp storförpackningar och välj produkter med minimal eller återvunnen förpackning. Återanvänd glas och rostfria behållare.
Köp mindre plast och välj istället hållbara produkter som du underhåller.

Hej

Miljövänlig plast? Del III

Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med följd att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål.

Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.
Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.

Hej

Milövänlig plast? Del II

Nästa år kommer det att tillverkas 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.

En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag.

I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år.


Hej

Miljövänlig plast? Del1

Längs Stilahavskusten i bl.a. Sydamerika kavar man inte fram i snäckskal, sjögräs, död fisk eller oljeklumpar? Nej i plastflaskor mm som sköljts upp på stranden.
Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. De marina näringskedjorna konsumerar delvis nedbrutna men nära nog oförstörbar plast. Varje år dör ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar av plast som de får i sig. Allt enligt FN:s miljöprogram, Unep.

Hej

tisdag 7 december 2010

Vem uppfann semikolon? Aldus Manutius!

Vissa uppfinningar har omdanat världshistorien och blivit allmänt omskrivna. Vissa uppfinningar har också haft stor påverkan, men där uppfinnaren förblivit ganska okänd.

En av dessa uppfinnare är Aldus Manutius som levde mellan 1450 och 1515.

44 år gammal uppfann han semikolon-tecknet (;).

Man kan tänka sig hur stämningen var i hans venetianska tryckeri när det förstod att de skapat något nytt, något stort, något historiskt. Inte för en enda normabegåvad människa kom att använda tecknet under dess första 510 år utan för att det idag används tusentals gånger i timmen runt hela jordklotet ;-)

Semikolon var ursprungligen tänkt att användas när man tycker att punkt är ett för starkt avskiljande tecken och kommatecken orsakar satsradning(japp). Det används mellan satser – normalt huvudsatser – som har ett nära samband till varandra. Semikolon följs normalt av liten bokstav och kan även användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra.


Hej

Är träden jordens lungor? Ja och Nej!

Mycket förenklat, men hyggligt på pricken:

Ett träd tar upp CO2 från luften, mineraler och vatten från marken. Med hjälp av solenergi omvandlas det här till socker och syre så länge solen skiner.

Sedan blir det kväll och då användedr växten sockret, vatten, mineraler och syre för att bygga celler precis som vilken levande organism som helst.

Alltså altsrar trädet syre på dagen, men konsumerar en del i sin egen ämnesomsättning. Totalt sett alstras mer syre än vad som konsumerar, så när trädet uppnått mogen ålder har den bidragit til att frigöra syre till atmosfären.

Om det nu bara dör och faller ner på marken kommer det at förmultna och i kretsloppets anda kommer de små kryp och mikroorganismer som lever av det döda trädet att konsumera det lila överskottet syre som trädet frigjorde under sitt liv.

Det viktiga är att det finns växter som kan omvandla det CO2 som vi andas ut till O2 så att kretsloppet fungerar.

Det finns så mycket annan biomassa än träd så att det är svårt att bedöma följderna om alla träden försvann.



Hej

Kul om grönsaker I

Jag satt och läste en artikel om militanta veganer. Om det nu finns några militanta veganer eller ej så kan jag inte låta bli att spåna lite kring varför man väljer en sådan riktning på sitt liv.

Grönsaksvärlden vimlar av svikna utanförskap och äter man för mycket sån't kan det gå dåligt. Jag tänker på:

De stackars förbisedda passerade tomaterna - Inte konstigt om man glömmer att köpa hem.

De ännu deppigare krossade tomaterna - Trots det kan man laga dem?

De som veganerna ser som de största svikarna, bifftomaterna - Grönsak eller Kosttillskott?

Eller vad sägs om redd(stockholmsstavning) grönsakssoppa - kan det bli värre?



Hej

Med ökning av koldioxod så tar väl syret slut också!?

Atmosfären består till 21 % av syre och bara 0,04 % koldioxid(CO2). Om vi förbränner alla fossila bränslen räknar forskarna med att mängden CO2 kan komma att uppgå till 0,1 %. Vilket innebär att bara bråkdelar av dagens syre skulle bindas upp i ny CO2. Teoretiskt skulle syremängden minska med knappt 2%-enheter till 19%.
I haven finns det ca 0,001 % syre och en stor del av jordens organismer har anpassat sig till den nivån. Till och med en så stor organsim som valhajen får tillräckkligt med syre genom sina gälar.
Så den minskade mängden syre skulle inte innebära katastrof, men många forskare menar att en så dramatisk öknng av CO2-halten skulle bli det.

Hej

lördag 4 december 2010

En krass och riktig kommentar

En av kommentarerna jag fått på inlägget om att plantera skog för försvarspengar var så otroligt slående:

"-Men vem upplåter 2 % av sin försvarsbudget?"

Det är det som är själva kärnan i hur fantastisk mänskligheten ändå är och samtidigt så ofantligt självdestruktiv. Kanske är det också så att vår livscykel är för kort för att vi ska kunna satsa tillräckligt långsiktigt, där effekterna av investeringen först kommer i nästa generation. Vår girighet förbjuder oss att inte sko oss redan nu.
2 % är ju en fis i rymden men vi kan inte enas kring en sådan här satsning. För vi måste väl lämna efter oss en hel massa prylar och pinaler istället för en välmående planet?

Hej

torsdag 2 december 2010

Vänd växthuseffekten med skogsplantor!?

Alla världens länder som bedriver et aktivt skogsbruk bidar till att binda CO2, men den stora potentialen ligger i att plantera igen hedmarker som tidigare varit skog, men som degenererats bl.a. genom svedjebruk och bete.

Världens gemensamma militärbudget sägs vara 12 000 miljarder kronor. Om vi skulle skära två procent av denna har vi 240 miljarder att handla skogsplantor för. Vi räknar högt som sjutton och säger att det kostar 10 kronor att få ner en planta i jorden var som helst där det går att odla skog på mer eller mindre öppen mark. Då har vi pengar att plantera 24 miljarder plantor för. Och det finns enorma områden runt om på jorden som går att återbeskoga. Vi gör om samma sak år efter år i exemplet nedan.

Ett fullvuxet träd på ca 80 år har bundit ca 4000-5000 kg CO2. Eftersom bindningen går långsamt i början då trädet är litet blir starten seg, men redan efter 10-15 år har vi bundit vad världens ala bilar släpper ut på ett år. Efter 80 år har alla dessa träd bundit all CO2 som världens bilar släppt ut under samma tid. Givet att bilantalet ökar, men utsläppen per bil minskar så summan av kardemumman är densamma år efter år.

Om vi använder 2 % av Världens försvarsbudget.

Räknexemplet ovan visar att det går med bråkdelar av vissa årliga kostnader att på ganska lång sikt binda mycket stora delar av det CO2 som tillförs atmosfären.

Jag är medveten om att det är viktigtast att minska utsläppen, men det finns relativt snabba vägar att åter binda det nu frigjorda CO2 till biomassa.

Hej

Hälsosam mat i ohälsosamma plastförpackningar?

Har ni sett alla förpackningar med hälsosam mat i mataffärerna. Det är Gi, Veg, Glutenfritt etc. Massor med färdiga produkter i fina genomskinliga plastförpackningar. När dessa plastförpackningar bränns bildas det? Jo; CO2 och H20. Det tycker jag är lite lurendrejeri på något vis. Hälsosamt å ena sidan och onödiga förpacknigar å andra.



Inte lätt.